Ett stilla upprop

Är du en heterosexuell man som är ihop med en feministisk kvinna? Vi behöver prata lite om det.
Jag är inte ute efter att attackera dig, eller få dig att känna dig dålig för att du föddes med snopp. Vi behöver prata lite om hur du kan göra din relation lite bättre.
Jag vet inte hur många gånger jag har pratat med vänninor som lever ihop med fantastiska män, som har hittat ”den rätte” för dem, som är i övrigt lyckliga, men när det kommer till ämnet feminism så suckar de bara och skruvar lite på sig.
¨
– Vi kan inte prata om det där.
– Han blir bara arg.
– Han är helt enkelt inte intresserad.
– Han skrattar bara åt det.
– Jag blir bara så fördjävla förbannad, så för förhållandets skull så pratar vi inte om det.
¨
Det här handlar inte om vem som diskar mest, eller vem som är hemma med barnen. Det handlar om att hennes största intresse och det sätt som hon upplever sin vardag, sina glasögon kan man säga, hela tiden dissas och negligeras. Och när hon försöker prata om sina upplevelser, om saker som hon behöver deala med VARJE dag, så är den som ska dela hennes liv och hem inte intresserad. Eller upplever sig attackerad.
¨
Självklart kan det vara sjukt svårt med arga människor. Människor som är så engagerade i sitt ämne att de är helt outhärdliga och mästrande  (och aggresiva) när de pratar om det. Jag kan känna mig attackerad när man pratar om klass till exempel. Speciellt när folk antyder att jag inte har rätt till en åsikt för att jag har haft en priviligerad medelklassuppväxt och därför borde sluta käften och suga på min silversked istället. Klart jag blir arg. Då måste jag tillämpa mina egna tips nedan.
¨
Men låt oss ta ett steg tillbaka. Din flickvän som du älskar och vill leva med är också en engagerad och påläst feminist/genusnörd/queeraktivist. Anledningen till att hon är det är inte att hon försöker vara cool, eller irritera dig. Med allra största säkerhet har hon egna erfarenheter av vad det innebär att vara en del av en grupp som har mindre makt, trängre möjligheter, som sedan barnsben matats med den hårda verkligheten av att ständigt leva med till exempel problemet med att en inte kan gå hem själv  på nätterna (för någon kan våldta dig), att vara ständigt riskmedveten eftersom vissa människor tycker det är helt ok att ta på ens kropp som om det inte vore ens egen, att alltid vara medveten om att allt en säger kan, om man säger det på fel sätt förlöjligas eller förpassas till tjejigt=löjligt-hörnet.
¨
Alla i den här kategorin har också matats med att det inte går att leva jämställt, att alla heterosexuella förhållanden är kvinnofällor, att så fort en skaffar barn så är det kört och en blir till sin mamma.
Hon kämpar alltså hela tiden för att behålla sina värderingar och samtidigt leva harmoniskt med dig.
När du skrattar åt henne eller blir arg för att hon försöker berätta om sina erfarenheter så gör du dig och ditt förhållande en otjänst.
¨
Här är mina tips:
* Intressera dig. – läs några av hennes böcker. Försök på allvar förstå vad hon menar när hon pratar om det. Många feminister är sjukt trötta på att hela tiden behöva förklara det mest grundläggande, att de hela tiden får höra att de behöver utbilda de outbildade. Men att faktiskt fråga – hur fungerar det här egentligen, jag fattar inte, är ändå en bra start.
*  Diskutera både strukturellt och på individnivå – procentsatsen för hur heteropar fördelar hushållsarbetet kanske inte är så jätteintressant i just ert diskbråk, försök att faktiskt diskutera tex hushållsarbetesfördelning med inställningen – hur gör vi i vårt förhållande?
* Ta ansvar – mycket av det som hon blir förbannad på i ert hemliv är saker som hon upplever är bådas ansvar, men som hon blir lämnad ensam med. Kanske gör ni lika mycket, men vem bokar tvätt-tiden, vem vet att diskmedlet är slut. Vem tar upp – nu är vi ojämnställda – diskussionen igen och igen?
* Försök styra undan den där häftiga ilskan (både din och hennes) – Säg – Det är svårt att vara konstruktiv när du/jag blir så där arg, kan vi hitta ett sätt att prata om det utan att vi blir så sjukt förbannade?
*Jobba med din empati – gör ett rollövertagande och försök se saken från hennes synvinkel. Kan du förstå hennes frustration? Kan du sätta dig själv in i hennes situation? Vad är det som hin blir så arg över?
(Testa tex när hon blir arg över hur någon kvinnlig rollfigur porträtteras i en film.)
¨
Viktigt: Du ska aldrig skämmas för att du har råkat födas till man. Men du har ett ansvar att vara medveten om att du är privligerad på vissa sätt. Istället för att dra dig undan eller bli arg (JAG ÄR I ALLA FALL INGEN JÄVLA VÅLDTÄKTSMAN) fundera över hur ni tillsammans kan göra era liv tillsammans bättre.
¨
Jag lever själv i ett heterosexuellt monogamt förhållande. Gudarna ska veta att vi haft våra duster. Daniel tog ganska tidigt en nerd-take på min feminism.
– Du, sa han en dag, nu har jag fattat. Du är en genusnörd.
Geekdoms är något han kan respektera och intressera sig för. Han är inte lika intresserad som jag, men vi kan ha en vettig diskussion om det även om vi ibland tycker olika.
När det gäller vårt hem så tillämpar vi helt tips nr 2. Vi diskuterar bara om vad som händer mellan oss i vår vardag. Inte vad statistiken säger. Däremot förstår han vad jag menar när jag luftar mina farhågor. Och jag förstår hans (tex att bli utmobbad på BVC, eller profylaxkursen eller allt som har att göra med pappapatronisering). Vi kanske inte håller med varandra om allt, men fan vad jag är tacksam över att han har en vilja att förstå mig.
Annonser

7 svar to “Ett stilla upprop”

  1. Kristoffer Lindh Says:

    Jag tycker att vi borde samla ihop kring en fika kring temat Feminism i heterosexuella förhållanden. Jag tycker att det är ett lite knivigt ämne.

    Även om jag är med på banan vad gäller strukturellt förtryck tycker jag att det blir komplicerat när man går över till individnivå. En del beteenden kanske kan vara helt OK på individnivå men problematiskt på strukturell nivå, till exempel är det kanske helt OK om killen är en handyman, men det blir problem på en strukturnivå om killar är överrepresenterade. Ibland kan det även vara tvärtom. En självuppoffrande och normbrytande man kan blir outhärdlig i ett förhållande.

    En besläktad problematik är hur normer och strukturer lämnar olika avtryck hos individer. Att jag har vissa inlärda manliga egenskaper som man är jag helt säker på, och kan även känna igen en hel del manliga beteenden hos mig själv. Men samma strukturella problematik kan ta sig olika uttryck hos olika individer. För mig är det mest igenkänningsbara exemplet att tabut för män att gråta och visa känslor har gjort mig överkänslig medan det trubbat av andra män.

    Vad gör man med det bagage som parterna tar med sig i förhållandet? Vad är ett jämställt förhållande? Är det ett förhållande som bryter risiga strukturer eller ett förhållande där båda får samma möjlighet att blomma?

    Jag känner mig helt enkelt lite lost över hur man ska leva jämställt i ett förhållande. Det är kanske inte för att jag inte har koll, utan för att det är ganska krångliga grejjer. Jag efterlyser mer diskussion och filosoferande kring detta ämne.

  2. kalashnicore Says:

    Ja jag är helt med dig. Att inte får vara den ”starka” och omhändertagande/skyddande på lika villkor är precis lika jobbigt som att vara den som alltid gråter när en blir arg.

  3. Erlend Eidsem Says:

    Hei, jeg heter Erlend, og jeg har omtrent bara varit tilsammans med feminister dom siste åren.
    Just nu er jeg inte tilsammans med någon.

    Jeg tycker at det som gör feminism lite klurigt att diskutera med flickvänner er inte att vi inte lest dom samma böckerna, men att båda vet lite för mycket om alt det vi sku varit som vi inte är och alt som vi så gärna skulle haft som ”code of conduct” men som vi inte gör..
    VI er ju uppvuxen i en hetro-normativ värld.
    så en masse greier finns ju der, inuti våra kropper,
    i rutiner och i dubbel-moral.

    så, bra tema.
    men klurigt, altså..

    jag gillar inte att göra typiska macho-greier, fixa bil, lyfta tunga greior etc.. hvis inte min feminist-flickvänn helre inte er bra på det, så har jag upplevd att få et finger riktad mot mej.
    og det fingret er ju inte en feminist/queer finger..
    det er en finger dom flickorna har från sin morsa..

  4. kalashnicore Says:

    Erlend: ja, det är ju inte bara männen som går och bär på sunk. =)

  5. Julia Says:

    Om ni har heterofeminismfika vill jag vara med, tack.

  6. Micke Says:

    Tack för det här inlägget. Jag har aldrig haft en flickvän som riktigt är typen du beskriver, men det här tog mig ändå litet steg närmare mot att förstå från att veta om.

  7. Lovisa Says:

    Hej!

    Det här var ju himla lustigt. Jag sökte på Google på ‘mitt första lajv’ för att få lite historier och inspiration eftersom jag ska på mitt första lajv om två veckor. Rammlade in på din blogg och såg att du också skrev om genus så jag klickade vidare och Gud, det här inlägget är verkligen spot- on. Känner igen mig SÅ mycket och det är skönt att läsa någon annans ord och funderingar om det. Lever själv i ett monogamt heteroförhållande och min partner är långt ifrån någon mansgrisig douchebag när det kommer till jämställdhet utan en helt vanlig och vettig kille med sunda värderingar. Men han förstår inte, och verkar inte riktigt vilja förstå, när jag talar om genus och feminism som något jag brinner för och tycker är oerhört viktigt och hur samhällets normer och värderingar påverkat mig, och framförallt min syn på mig själv och speciellt hur jag känner och agerar i min sexualitet (ditt inlägg om sexuellt tvång mot en själv var också spot- on). Där finns den där oförståelsen och oviljan mot f- ordet och jag vet att han hyser rädsla för att jag ska bli en såndär ”humorbefriad rabiat feminist med hår under armarna”. (Inte hans ord som tur är 😉 )

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: